Fotograf Olle Wandes fotoblogg »

Nu är det nära. Väldigt nära. Idag är det nämligen exakt två veckor kvar till jag och min sambo kliver på planet till Chicago. En resa vi har trånat efter hela sommaren. En resa som fick vår minisemester i månadsskiftet mellan Juni och Juli kännas som en okej-då-vi-tar-väl-lite-ledigt-men-egentligen-vill-vi-bara-spola-fram-bandet-semester. Men nu är det inom räckhåll. Nu är det verklighet. Det känns fantastiskt bra och oerhört spännande. 

Vi kommer påbörja resan i Chicago där vi kommer spendera några dagar. Sedan flyger vi västerut till Seattle, tar tåget genom de nordvästra staterna ned till Kalifornien och San Francisco. Från San Francisco har vi tänkt köra bil längs västkusten, genom Monterey, Big Sur, Morro Bay och Santa Barbara, ned till Los Angeles. Avslutningsvis åker vi ut till öknen till syndarnas stad Las Vegas för att sätta sprätt på dom sista centen i resekassan.

Jag längtar! Nu känns två veckor helt plötsligt som en enda jättelång väntan.

Nedan kommer några bilder från förra USA-resan jag gjorde med min kusin Petter i Februari. Då var det Boston och New York som sattes på kartan. 

PS. Ikväll börjar Luleåkalaset och jag tror (om jag har orken) att jag ska springa iväg efter jobbet och fota Sunderbykillarna Skaburbian Collective spela. Har dock inget dugligt teleobjektiv just nu, men jag får försöka ta mig fram till scen och ge 17-55:an och 50:an en chans. Så håll utkik efter bilder imorgon!

- Olle 

Tänkte dela med mig av en blogg som jag följer troget och med mycket nöje. Det är den svenske fotografen Thomas Nilssons blogg från USA där han jobbar för den norska tidningen Verdens Gangs. Man får följa med Thomas på hans uppdrag kors och tvärs genom Amerika där han den senaste tiden har bevakat valet. Jag tror nödvändigtvis inte man behöver vara fotointresserad för att uppskatta bloggen. Utöver bilderna han publicerar så skriver han även om resorna och berättar om händelser som dyker upp längs vägen. Väldigt intressant att få följa med bakom kulisserna!

Så tycker ni om att läsa bloggar – lägg till den i era favoriter! Länk kommer nedan.

Tankar från 39:e gatan…

- Olle

Nej, det handlar inte om flyttfåglar. Det handlar om en annan typ av flykt; att fly från stad och civilisation. Jag och några kompisar gör det årligen och man kan nog snart börja kalla det för en tradition. 

Det viktigaste av allt är att köpa en hel del onyttig mat och dryck. Öl, hamburgare, korvar, chips, kött, whiskey och så vidare. När man har handlat klart så gräver man längst in i garderoben och packar ned dom minst attraktiva kläderna man kan hitta. Här är själva grundidén; ät skit, se ut som ett lik men må som en kung. Det är nog det outtalade mottot.

Vi kallar det fiskeresa. Men så här med facit i hand efter fyra eller fem resor så måste jag nog säga att fisket är ganska sekundärt. Det handlar, klyschigt nog, bara om att koppla av och stänga ute alla tänkbara informationskällor som präglar ens vardag. När man tar det till den nivån så upptäcker man snabbt hur knasigt vårt levnadssätt egentligen är. Hur ofta tycker man att det är kul att klippa en gräsmatta när man lika gärna kan surfa på internet? Aldrig. Hur spännande tycker man att det är att titta på en älv som rinner förbi när man vet att man kan ligga och titta på TV? Inte spännande.

Men tar man bort internet, tar man bort TV:n, stänger man av mobiltelefonen (ja, okej, i alla fall ljudlöst) så börjar man sakta men säkert uppskatta dom små sakerna. Ja, ja, ja. Jag vet, en enda stor klyscha. Men det är så fruktansvärt sant. Och man mår så bra. Och det är så skönt att komma hem igen. Man känner sig ren. Inte fysiskt dock, men ni förstår.

Här nedan kommer bilder från årets flykt. Dom är tagna på lördag natt när vi slog läger på älvstranden för att fiska. Högt vatten och dåligt fiske men det kompenserades med goda hamburgare och kalla öl.

- Olle

Ja, det luktar tennis i sommar. I alla fall om du frågar mig och mina kompisar. Frågar du Norrbottens Kuriren så säger dom bestämt (med domedagsröst) att tenniscenen i Luleå är död och pekar med stora fingret på en artikel som publicerades för någon vecka sedan.

Men dom har nog rätt, tennisintresset är nog rätt ljummet här i stan. Lite synd tycker jag. Jag tror det är en ganska underskattad sport ute bland allmänheten. Både som TV-sport och gå-ut-och-gör-det-själv-sport. Största problemet, lika som i pingis och säkert många andra singelsporter, är att man måste möta jämnt motstånd för att det ska vara kul. Annars har ingen roligt.

Vi har i alla fall riktigt trevligt och jag kan inte riktigt förstå att vi inte har kommit på idén tidigare? Pricken och strandvolleyboll blev uttjatat redan för flera sommrar sedan.

Nåja. Här kommer några bilder från kvällens drabbning ute på SSAB.

- Olle

Då var det dags för första inlägget. Lite av en smygpremiär kan man nog kalla det. En smygpremiär för mig själv är nog en ännu bättre beskrivning med tanke på att jag inte har några läsare. Haha.